Cliff Hotel

Jag lovade i en fb-uppdatering att återkomma med en blogg om Cliff hotel i Penzance som ligger i Cornwall, England.

England är inte kända för sin höga hotellstandard, men trots signaler om att Cliff hotel inte var det bästa så bokade vi 3 nätter då det inte fanns så mycket annat att boka i södra Cornwall. På vägen ner övernattade vi i otroligt charmiga Bath, på ett fräscht hotell som heter Old Mill. När vi framåt kvällen sedan kommer ner till Penzance så blir vi lite lätt chockade när vi kommer in på hotellet.

I receptionen tar en man i ca 60 års ålder emot oss. Han har någon form av bandera runt sina grå lockar och bär ett vitt skägg, som gulnat runt munnen av tobak. Han har en halvknäpp skitig kockrock på sig och sitter vid ett litet skrivbord som är överbelamrat med papper och bråte. Till vänster om skrivbordet står två öppna rack som tydligen fungerar som hotellets växel. På bord och kopiator bakom mannen ligger mer papper, så mycket papper att det har fallit ner mellan bordet och väggen. Till vänster när man kommer in finns två fåtöljer där en hund ligger och sover. Lukten av ingrodd smuts och blöt jycke är påtaglig i större delen av hotellet, men inte så farligt på rummen.

IMG_1336     IMG_1385

Vi meddelar att vi vill checka in och frågar om han vill ha våra bokningar men med ståtlig röst informeras vi om att på det här hotellet håller vi oss på det personliga planet. Han får våra namn och slår in på datorn. Han konstaterar att det har blivit lite strul med våra rum, men att vi blivit uppgraderade. Våra vänner får ett nyrenoverat rum en trappa upp med eget badrum, Karin och jag får ett rum på nedre botten. Vi 4 gör sällskap in på vårt rum och konstaterat att vi inte har dusch och toalett som vi betalt för. Rummet är slitet och sängen halvt obäddad. Det ligger en brun handduk på ett slitet svart bord med lampa som står framför en eldstad.

IMG_1265 IMG_1266 

Precis när vi är på väg upp för att inspektera våra vänners rum kommer hotellägaren farandes och förklarar att vi fått ett eget badrum i korridoren, dit vi har nyckel och ingen annan. Vi granskar det och konstaterar att det ser drägligt fräscht ut.

Vännernas rum tror jag var ganska okej, sedan kan man fundera över massor av saker som inte fungerar. Varför inget alls att hänga handdukar på? Varför går det inte att använda varm och kallt vatten samtidigt?

Det var nästan samma sak för oss, inget varmvatten första dygnet, men sedan hade vi förmånen att kunna skruva på både varmt och kallt vatten så att det gick att duscha i acceptabel temperatur. Duscha och duscha är väl överdrivet, vattenstrålen var inte kraftigare än att man blev blöt om man var tålmodig. Tvätta håret var det inte frågan om. Som jag skrev så var badrummet okej, men om man nu renoverat det, varför flagade det på väggarna, varför har man inte installerat ett utsug för fuktens skull och varför har man inte någon form av värmekälla så att det torkar någon gång i alla fall. En elektrisk handukstork hade gjort underverk.

Åter till incheckningen lr tiden direkt efter. Vi noterade vid visitationen av badrummet att de handdukar som hängde där var använda. Så jag ger mig iväg för att påpeka det för vår värd. Han blir lite upprörd över att det slarvats av husfrun och lovar att ta ett allvarligt samtal med henne. Jag går tillbaka till rummet och Karin och jag skrattar i all bedrövelse, öppnar en flaska vin som tröst. Tyvärr finns det inga glas, så jag serverar vinet i de obligatoriska te muggarna som finns på rummet. Jag sätter mig i rummets enda fåtölj som verkar ha havererat på sittdynans bakre halva, lr så skulle man sitta så där konstigt i den. Efter några minuter knackar det på dörren och in sveper vår värd med nya handdukar. Medan han ordnar med dem, upptäcker han att jag dricker te utan att använda fatet till muggen/koppen. I och med att det strider mot det han anser vara kutym så kommer han fram med fatet till mig. Jag meddelar då att jag inte dricker te utan har vin i glaset. Han stannar upp mitt i steget och mycket förvånat frågar om vi inte har några glas. Vi bekräftar att rummet har hyrts ut utan den finessen. Han mumlar återIMG_1268igen något om att husfrun ska få sig ett allvarligt samtal, när han slinker iväg för att uppfylla hotellets minimikrav på rummens utrustning. När han väl är tillbaka, så ställer han glasen vid handfatet som finns i rummet, hämtar min mugg med vin, återvänder till handfatet och häller över vinet i glaset för att returnera det till mig, medan han torkar av foten då det inte var en helt lyckad överföring av den röda vätskan. Jag får glaset och han tittar på Karin som krampaktigt håller sin mugg och han inser att den striden vill han inte ge sig in i. Måste avslöja att det fanns ingen husfru, den enda personal som fanns förutom värden var en ung trevlig kille som hjälpte till vid frukosten.

 

Frukosten var förmodligen hotellets styrka, en trevlig buffé som dukades fram varje dag + ett generöst utbud av det kocken tillagade med allt från kokta ägg till både klassisk engelsk frukost och Kanadensisk frukost(?!). Den kanadensiska frukosten bestod av pannkaka, bacon, lönnsirap, grädde och jordgubbar, en kombination som inte passar alla kan vi tro. Den enda bekymret med frukosten var den brist på hygien som genomsyrade resten av hotellet, hur såg då köket ut? Dock så blev ingen blev sjuk och allt smakade bra.

I frukostmatsalen slog dock värdens personliga drag igenom ordentligt. Han hade en otroligt bestämd uppfattning (tvångstankar?) om hur saker och ting skulle vara både bland gästerna som bland hans egna åtaganden. Första morgonen så använde min vän Magnus fel kniv för att smöra sitt bröd. Vilket uppmärksammades och demonstrativt togs kniven ifrån honom och den korrekta kniven som låg placerad mitt på bordet kördes bestämt ner i smörklicken. Karin valde fel sked att äta sitt kokta ägg med och fick samma tydliga markering där den korrekta skeden lades ner på assietten som ägget stod på. Jag för min del gjorde misstaget att ha mobilen liggande på ett fat på frukostbordet. Då kom värden förbi och ”hällde” av den framför mig för att åter placera fatet på sin plats. En morgon hörde jag honom mumla om att apelsinjuicen stod på fel plats och han gick fram och bytte platsen på äppel- och apelsinjuicen. Han undervisade alla sina gäster med hur vett och etikett fungerade på Cliff hotel. När man beställde kokt ägg fick man även in en toast, men den var delad i minst 12 bitar. Så frukost nr 2 hade Karin bestämt sig för att beställa kokt ägg igen, men hon vill att det skulle vara så lite beröring som möjligt av hennes toast, så hon beställde en hel toast. Då kom värden fram och funderade om hon inte var bekant med den urgamla traditionen att ”boiled eggs are served with soldiers”. Så när man delar en rostad macka i tolv bitar kallas det soldater.

Dukningen var mycket viktig och det var en faslig massa bestick på bordet alla lika oputsade och många med tydliga avtryck av vad tidens tand gör med dem. Så var det även med övriga detaljer i servicen, tillbringare med många sprickor eller ”bortnötta” bitar och man kunde bara hoppas att ingen svalt.

I övrigt så stod det piano i matsalen och till den en pall……..IMG_1281

Den del av buffen som alltid stod framme hade sett sina bästa dagar och efter att ha gjort en datumkontroll så var det ingen i vårt sällskap som tordes ta av den delen. Både lågprisnutellan och flera sorters te hade utgånget datum med upp till en månad.

En toalett i korridoren var ospolad när vi kom och såg lika dan ut när vi åkte. Man bytte inte glödlampor när de slutade att fungera.

IMG_1384     IMG_1280      IMG_1383

 

IMG_1282Internetuppkoppling fanns med fungerade si sådär, men så är det väl ofta. Dock var utbyggnaden mer temporär kan man tro, det låg små routers på golven utstuckna under dörrar.

 

 

Dag två blev blev våra handdukar bortplockade, men inga nya lämnades och efter påpekande tog det nästa 1 timme innan det kom nya. Kan ha varit brist i lagret.

Hotellets läge var utmärkt, på infarten till staden, strax ovanför stationen och bara några hundra meter till centrum. Penzance är dock en stad som har fått lida mycket av den arbetslöshet som drabbat England under de senaste decennierna.  Men även här var alla engelsmän mycket trevliga och serviceinriktade. Maten är god, men enformig. Resten av tiden bodde vi bra och jag är mycket glad att ha gjort den här resan och sett det vackra Cornwall och vandrat längs dess kuster.

IMG_1299 IMG_1306 IMG_1397

Jag rekommenderar varm att åka till Cornwall, man kan mycket väl bo i S:t Ives eller S:t Austell. Vi bodde även 3 nätter i Bude i ett fantastiskt hotell som heter Hebasca.

En reaktion på “Cliff Hotel

  1. Andréa

    Hahaha! Förlåt att jag skrattar, men detta var bland det mest dråpliga jag läst ngn gång!! 😀 Tala om att Herr hotellmästare visat i klar demonstration vad Vett och etikett är – i dennes värld. Dock för beskrivningen av hotellet tankarna till ett ”spökhus!” 😉

    Undrar vad Vett och etikettexperten Magdalena Ribbing skulle tycka om det tydliga handfasta sättet i att ” rätta er” när ni enligt hotellmästaren ” gjorde fel” ? Låter dock som om det var klart värt att åka på resan i alla fall. 🙂 ”Slutet gott allting gott!” 🙂

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *